Handlar du själv? Handlar du ensam? Det är två viktiga frågor i vårt coronapräglade samhälle, som verkligen visar skillnaden i betydelse mellan de två orden ‘själv’ och ‘ensam’.
För att förtydliga: Att handla själv betyder att du och ingen annan handlar din mat. Att handla ensam innebär att du gör det på egen hand, utan någon annan som hjälper dig.
Jag tror att de flesta kan den här skillnaden. Ändå är det vanligt att människor använder ‘själv’ när det ”egentligen” ska vara ‘ensam’, i alla möjliga sammanhang. Jag tänker att det kan ha att göra med att ordet ‘själv’ har en positiv klang (tänk dig exempelvis det lilla barnet som ”kan själv!”), medan ‘ensam’ i vårt samhälle ofta har en mindre positiv klang.
Jag älskar ensamheten, när jag får den. Ordet ‘ensam’ har ingen negativ innebörd för mig, tvärtom. Och jag vet när det är korrekt med ‘själv’ och när det är korrekt med ‘ensam.’ Men jag trillar också dit ibland, som när jag för ett tag sen frågade en kollega om vi skulle gå till matsalen ihop och äta frukost (det här var på den tiden vi fortfarande var på kontoret allihop). Hen svarade att hen inte ville komma med eftersom redan hade ätit, och jag svarade: ”Okej, då går jag själv!” Så även en språkvetare i svenska säger alltså medvetet eller omedvetet ”fel” för att visa att hon är stark i sin ensamhet 🙂
Jeppsons ordbruk 